Egogiirl

När vi var nere hos Bon allihopa så var vi en dag på bio. När vi skulle hem så gick det ingen buss så det blev för oss att tidsfördriva i drygt 2 timmar. Efter mycket tjo och tjim precis så som vi brukar göra så satte vi oss där och sjöng Inconsolable. Där och då var det vi sju i våran bubbla. Att det faktiskt var fler människor på den där stationen berörde oss inte. Vi gick in i vår bubbla och sjöng. Emma filmade detta och har nu lagt ut det på youtube. Jag kände att jag var tvungen att dela med mig. Jag började gråta efter bara några få sekunder.

Och mest bara för att ge den fantastiska låten som betyder så oerhört mycket för oss alla lite rättvisa kan ni här lyssna på den med den enda som faktiskt kan ge den här låten just rättvisa. Tittar man på detta är det ganska lätt att förstå att den här låten betyder så mycket som den faktiskt gör.