Egogiirl

Att skriva ner händelser såhär är svårt för man ger aldrig de där fantastiska ögonblicken rättvisa. Men mest för min egen skull ska jag ändå försöka mig på detta nu så att jag senare kan gå tillbaka, läsa och le.

När klockan ringde tidigt på fredagsmorgonen var vi båda mer döda än levande men det var bara att gilla läget och gå upp. Jag menar, hallå vi var i MELLOSTADEN! Efter att vi klätt på oss och sett till att vi i alla fall såg ut som människor gick vi ner och åt frukost. Strax efter åtta ringde P4 Skaraborg och snackade med Bonnie om Mello. Bra start på morgonen! Efter att vi ätit, fixat oss och packat det vi behövde ha med oss drog vi iväg till artisthotellet där vi skulle bli intervjuade av P4 Göteborg.

Att kliva in i frukostmatsalen på artisthotellet var en speciell känsla.  Där satt artister, dansare, kör, media och alla möjliga skivbolagsmänniskor och åt frukost. Jag tror att både jag och B hade en lite lätt ”Oj, vad vi inte får vara här” – feeling när vi vandrade igenom matsalen för att hälsa på Hasse som jobbade på P4 Göteborg och som Bon haft kontakt med. Vi blev placerade vid ett litet runt bord ungefär vid frukostbuffén och bara några meter ifrån oss satt Lina och gjorde en intervju och precis mitt emot oss satt kören och åt frukost. Inklusive Jessica. Vi ställde oss frågan om vi skulle hälsa på henne men hann inte riktigt komma fram till något innan Jessica reste sig för att hämta mer kaffe och fick syn på oss. Det var verkligen en sån där ”titta, blunda, skaka på huvudet och titta igen” grej som man så ofta ser på film. Så vi snicksnackade lite med Jessica och fick ”riktiga kramar” som hon sa. :)  Vi blev efter ett tag intervjuade och helt plötsligt blev jag nervös och allt bra jag tänkt på innan om artister och mello försvann. Men så sa jag att Darin haft sina glansdagar också. Det tycker jag verkligen inte och jag skyller allt på mitt hjärnsläpp. Tur att Bonnie räddade situationen där! Haha! Efter intervjun ropade vi till oss Jessica igen för att få ta en bild men istället pratade vi en lång stund till. Så mysigt! När Jessica kom fram till oss så sa hon ”Var dem snälla mot er nu då?” och det hörde Hasse som gick fram och typ ”Jadå, vi var så snälla så!” och sedan följde en dialog ungefär såhär:
Jessica: ”Ja, du vet, tjejerna här kan ju ALLT!”
Sen skakade dem hand.
Jessica: ”Jessica”
Hasse: ”Hasse. Du förstår jag jobbade mycket med Bonnies mamma, Susanne, när Bonnie var liten så har jag har ju träffat henne när hon var bebis!”
Och där dog jag och Bon. Det var så otroligt genant att vi inte kunde annat än asgarva och gömma ansiktet i händerna. Jessica garvade hon också. Pinsamt men kul.
När vi stod där och pratade sen så gick någon förbi och sa ”Hej tjejer!” och där var Tobbe! Kramkalas och så skällde vi på honom lite för att han bloggat så dåligt! Jessicas kommentarer var bäst ”Dem kommer ta över ditt jobb, Tobbe!” haha, underbart!  Efter ett tag var Jessica tvungen att springa iväg och repa lite Headlines (vi ville inte hindra henne direkt!) och vi gick bort för att kolla läget med Tobbe. Vi pratade lite om vad som stod i dagens tidningar och så innan vi gick därifrån. När vi är på väg ut hör vi någon som ropar ”BOOONNIIIIEEE!!!” genom hela frukostmatsalen – Tobbe hittade dagens citat i Expressen! ”JAG TROR ATT NI ÄR CITERADE I EXPRESSEN!” sa han medans han asgarvade. Felciterade till och med. Haha! Efter att Bon berättat för hela frukostmatsalen att hon minsann hatade expressen drog vi iväg till Nordstan och mötte upp Jennie!

Vi satte oss på emotrappan och bloggade lite innan vi åkte till vårt eviga spaningsställe – Donken i Scandinavium! Där satt vi i timmar. Åt lite. Spanade lite. Såg folk komma och gå. Efter ett tag var vi tvungna att lämna för Jennie skulle med tåget och vi skulle på alcazarsignering. Tillbaka i Nordstan började vi dela ut vimplar till barn men det var svårt att hitta barn bland folkmassorna så jag gick fram till Camilla Brinck som var konferencier och frågade om hon kunde säga att alla som ville ha alcazarvimplar kunde gå till Bonnie och det gjorde hon. Helt plötsligt hade Bonnie hela Nordstan på sig! Det var helt underbart att se folk stå och vifta med flaggorna överallt!

När Alcazarerna väl kom så var dem så speedade att en duracellkanin hade varit lugn i jämförelse. De bråkade om micken, hoppade omkring, sjöng hälsingevisan (som alltid) och fjantade sig.  Allting var i sin ordning! När vi kom upp på scenen där de signerade sen så sjöng vi fredagsmys med Tess ”Hej tjejer!  … Vet ni vad det är för dag idag?!” och Lina kommenterade att jag hade likadan kofta som henne:
”En sån där tröja har jag med!”
Bon: ”Nähä, har du?!” ;)
Lina: ”Aaaah, det är därför du har sån va?” ;)
Jag: ”Nja, jag kan ju inte rå för att du alltid köper snygga kläder.”

Ooops, BUSTED!

Så tog vi lite bilder och berättade att Headlines var bra (som om dem inte visste det) innan vi lämnade scenen. När Alcazar lämnat Nordstan bestämde vi oss för att kolla in Getty Domein så vi stannade kvar. Han var tråkig. Sen snackade vi med Camilla Brinck och skönare tjej får man leta efter! Jäklar vad människan kan snacka!

Vi sprang runt lite på Nordstan innan vi bestämde oss för att köpa med oss lite käk och dra till hotellet. Där blev det bloggning och massor av prat! Denna kvällen sa vi god natt betydligt tidigare än natten innan.